I Sverige så är SM-guld och VM-guld det största man kan uppleva som spelare. Fullt förståeligt, det är två tävlingar där du vinner över de bästa för att bärga ett guld och det ger stor medial uppmärksamhet för både laget och för dig som spelare. Nu har innebandyn tagit sig in i World Games, vilket är ett bra första steg till att bli en OS-gren. Med andra ord är innebandyn inte med i det olympiska programmet än.

I Asien så gäller annat. Innebandyn är med i det olympiska programmet för Sydostasiatiska spelen, som kan jämföras med sommar-OS för Sydostasien samt Asia Indoor & Martial Arts som kan jämföras med Vinter-OS i Asien. Dessa tävlingar ger otroligt stor medial uppmärksamhet och Thailändska Olympiska kommittén satsar hårdare på dessa tävlingar än alla andra tävlingar, inklusive sommar/vinter-OS. Så för att förstå min senaste resa är det viktigt att du förstår hur stort SEA Games är för mig, landslaget och landet.

Thailand firar nyår i mitten av april med ett stort vattenkrig över hela landet. Folk går runt med vattenpistoler, hinkar och blöter ner sina nära o kära och även främlingar, utan att någon tar illa upp. Det är en stor tradition i Thailand. Det finns ett samband med varför man gör det: Under april och maj är det som varmast i Thailand och temperaturen kan ligga mellan 35–40 grader under denna period, precis innan regnperioden i landet som varar ca 4-5 månader.

Vi landar i Thailand när det är som varmast, ca 35 grader den 1 maj för åtta dagars långt läger i Saraburi, ca tre timmar norr om Bangkok. Första dagen är träningsfri för oss som landade 1 maj, för att installera oss själv på boendet och bli av med jetlag så snabbt som möjligt. Dag 2 bär det tillbaka till Bangkok och Nationella idrottscentret tidigt på morgonen för massa tester inklusive Beeptest. Det blir en lång dag och man är inte tillbaka på lägret förrän klockan 22. Dag tre är första innebandypasset. För mig är det alltid det jobbigaste passet, kroppen ska vänja sig med värmen och på det ska det vara nya övningar. Kroppen och hjärnan går på högvarv och man längtar egentligen till att första passet ska ta slut. Varje innebandydag består av två träningar. En tidigt på morgonen, antingen halv åtta eller halv tio och sen en på eftermiddagen, antingen halv två eller halv tre, alltså när solen är som starkast. Man får väldigt ofta frågan, men ni har väl AC så det är väl inte så farligt? Låt mig berätta hur vår träningsplan ser ut. Det är ett skjul, utan väggar, endast plåttak, så planen värms upp till en bastu. Det är 35 grader ute och 40 grader i ‘’skjulet’’. Det är varmt men det är bara att gilla läget.

Vi fortsätter med samma träningsmängd i tre dagar innan vi får två dagars vila inför avresa mot Kambodja, där SEA Games spelas. Själv reser jag till Bangkok för att träffa mina föräldrar som också är i Thailand innan jag och laget åker vidare till Kambodja.

Vi landar i Kambodja den 9 maj och turneringen startar den 11 maj. Vi bor i en OS-by som liknar den OS-by vi bodde på World Games, men är snäppet sämre. Herrlaget får bo i två radhus medan damlaget, som också är med och tävlar bor i de två grannhusen. Spelschemat är upplagt så att damlaget alltid spelar match innan oss mot samma nation som vi herrar spelar mot. På så sätt får vi alltid möjlighet att heja på tjejerna lite innan vår match och tjejerna kan stanna kvar och heja på oss. Damlaget och herrlaget har blivit som min andra familj.

Så, dags för turneringsstart!

11 maj - Malaysia 10–2

Ett lag som jag alltid har svårt att spela mot. Min spelstil passar absolut inte mot Malaysia och jag gör turneringens sämsta match. Mina gamla skador gör sig påminda även i matchen men jag är glad och tacksam för att laget gör sitt jobb och vi vinner matchen planenligt.

12 maj - Filippinerna 4–6

Efter en dålig match mot Malaysia så blir jag petad mot Filippinerna och det är fullt förståeligt och logiskt. Presterar man inte så finns det andra som knackar på dörren till platsen och förtjänar chansen att visa upp sig. För mig finns två alternativ, stå längst ner i avbytarbänken och se matchen från sidan eller stå uppe vid de spelare som spelar och pusha dem. Jag väljer alternativ två och pushar de spelare som kommer från planen, ger feedback och finns där för spelarna om de behöver något. Man ska alltid ge sitt yttersta till laget, oavsett om man spelar eller inte. Jag får chansen till inhopp i slutet av matchen, vid ställningen 4–5 till Filippinerna, och får en otacksam start där de gör 4–6 i mitt första byte. I mitt tredje byte läser jag en diagonalboll från Filippinerna och bryter mig fri till skottläge innan jag blir fälld. Straff tilldöms och jag får äran att lägga den. Känslan är att jag gör en bra straff men Filippinska målvakten gör en riktig fin räddning och målet uteblir. Jag gör slutligen tre byten totalt i matchen och är inblandad i mer situationer än vad man kan uppleva under en hel match ibland. Detta är första gången någonsin som Filippinerna vinner över oss.

13 maj - Kambodja 18–1

Tillbaka från start mot en ny innebandynation. Precis innan tekningen kommer förbundskaptenen fram och säger ”välkommen tillbaka”. Det betyder mycket att få höra det efter petningen dagen innan. Kambodja har en halv trupp som tränat tillsammans med de thailändska spelarna som bor på lägret i Saraburi. De var med under en period innan jag anlände för att få erfarenhet. Något de är bra på är utan tvekan att springa! De spelar med energi och fantasi som gör att de har potential att etablera sig som ett ok landslag i Asien. Hoppas vi få se dem fler gånger!

14 maj - ledig dag

Dam- och herrtruppen får ta sig till ett hotell där thailändska läkarteamet för alla idrotter är stationerade. En halvdag med mingel och massage är på schemat vilket är nyttigt för att bryta sig ur turneringsbubblan ett ögonblick innan fokuset hamnar på nästa dags match mot Singapore. En match som ska bli en ”ren och skär” semifinal där vinnaren får möta Filippinerna i finalen.

15 maj - Singapore 4–3

Whatever it takes! Vår dröm tar inte slut här, det får inte ta slut här! En jämn match där laget som ska ta en finalplats, ska vara det lag som visar mest vilja. Denna dag drar vi det längsta strået och känslan efter matchen känns som en otroligt lättnad. Direkt efter slutsignal är det fullt fokus på finalen där varje sekund innan matchstart är viktig. Stretching, isbad, mat, vila, uppladdning. Ja allt är tvunget att vara 100%, ingenting får lämnas till slumpen.

16 maj - Filippinerna FINAL

Första perioden slutar mållös men allting tar fart i period nummer två. Ca fem minuter in i perioden drar jag på mig en utvisning, något tveksamt då jag egentligen tror att det är min lagkamrat som slår på motståndarens klubba. Jag åker på den och olyckligtvis gör Filippinerna mål med en sekund kvar av boxplay och tar ledningen. Också det enda målet i andra perioden. Vi går in i omklädningsrummet i underläge med 15 minuter kvar av matchen. Alla matcher spelas 3x15 min. Vi säger till varandra att vi har varit med om den här situationen tidigare. Vi har erfarenheten att inte stressa i sådana lägen. Vi låg under med 3–7 i förra SEA Games-finalen mot Singapore 2019. Då vände vi och vann på straffläggning.

Vi lyckas rivstarta tredje perioden och kvitterar efter 46 sekunder genom Simon Johansson som kommer ha en nyckelroll i tredje perioden. Filippinerna svarar med att göra 1–2 endast två minuter efter vårt kvitteringsmål. Än en gång är vi i uppförsbacke. Trots underläge är känslan optimistisk. Vi för spelet och har kontroll på handlingen. Filippinerna har några lägen men en storspelande Bass Chaipring i vårt mål bidrar till att matchen lever i allra högsta grad. Min rumskamrat Santipong Sukkasem kvitterar till 2–2 med nio minuter kvar av matchen. Ännu en gång med Simon Johansson till protokollet, denna gång som framspelare.

 

Nu får vi momentum och kan få planet att lyfta för nu trycker vi ner Filippinerna i planen. Simon Johansson utnyttjar ett misstag hos Filippinerna med sex minuter kvar av matchen och gör 3–2. Vi är för första gången i ledning och Simon Johansson har gjort tre poäng i sista perioden. Vi håller ut och vinner matchen med 3–2 och kan därmed kora oss själva till back-to-backmästare i SEA Games. Matchen är det största som hänt i min karriär.

Mina föräldrar är där och hejar genom hela turneringen. Dom missade senaste SEA Games. Nu var det bättre motstånd och svårare matcher i detta SEA Games än tidigare. Att även försvara ett guld sätter mer press än att jaga ett guld. Lyckligtvis gör vi det vi ska i turneringen! Efter matchen bjuds det på ett vilt firande som skulle hålla i sig i fyra raka dagar, en natt i Kambodja och tre nätter i Bangkok. Under turneringen gör jag även min femtionde landskamper och är nu uppe i totalt 54. Något som förhoppningsvis kommer utökas men är otroligt stolt och tacksam att få ha varit med så länge och bidragit till laget under sju år.

Tidigt på morgonen den 21 maj landar vi i Sverige och jag är ett ytterligare guld rikare. Nu väntar lite ledighet innan uppladdningen inför Asia Indoor & Martial Arts startar. Den turneringen går i Bangkok, Thailand i november senare i år. Jag håller er uppdaterade här i bloggen och på min Instagram @chusakn.

Until next time 🙏